Godkväll!

Vi har lyxen att ha wifi på rummen på det här hostelet, ett wifi som dessutom fungerar rätt bra (peppar peppar), så här ligger jag nu och skall snart sova. Utan Lydia brevid mig.

Ja ni läste rätt.
Imorse när vi checkade in på hostelet så bar vi upp våra grejer till vårt 8-dorm, och allt var frid och fröjd.
När vi återvände från vår stadscheck av Adeleide några timmar senare, så har de helt resolut lyft av en toppsäng på en av våningsängarna, och gissa vems det var? Det var Lydias.

Så där stod vi, ganska rejält rådvilla och undrade om det var så här de brukade göra med gästerna då och då, som en skattjakt typ. Sen när vi inte hittade något skattkarta på rummet så tänkte vi att något kanske är fel, så vi gick ner till receptionen.

De sade att Lydias säng var trasig men att den skulle ordnas imorgon. Under tiden skulle hon få sova i ett singelrum på hostelet tvärsöver gatan (samma ägare).

Så nu sitter Lydia där.
Ensam i ett minirum där de klämt in en säng, en stor garderob med tre lådor, en stort kontorsskrivbord (om någon får för sig att författade kommande nobelprisvinnande bok i litteratur på semestern) och en byrå med tre lådor. Kan en människa ens ha så mycket packning?

Rummet har inte heller någon taklampa.
Det har däremot en liten lampa fastklämd på sänggaveln. Ingen AC finns det heller, och vi har haft 34 grader under dagen.

Godnatt Lydia, sov så goott!

Gud förresten vad kallt vi har det här borta i rum F, ACn kyler så förfärligt. Bäst jag kryper ner i sovsäcken!