27:e timmen
Som rubriken skvallrar om så är vi nu halvvägs igenom den 27:e timman utan uppehåll i regnet.
När vi kom hem förut så kröp jag och Lydia ihop i våra sängar och darrade in i märgen, men vi kände oss lite för patetiska för att stanna på rummet hela kvällen.
Hela min kropp skrek när vi gav oss ut i vattenmassorna igen för att unna oss en restaurangmiddag nere i centrum, Noosa Heads.
Vi överlevde som väl är, och är nu en fantastisk kulinarisk uplevelse rikare. Fish and chips kanske inte låter så märkvärdigt, men fish and chips för 180:- kanske låter bättre?! Trots att vi båda hade mat upp i halsen så gick vi All In med en mjölkchoklad-brulee till efterätt, ett av de bästa besluten den här resan!
Nu ligger jag åter instoppad i min säng, med kläder hängandes på tork högt och lågt. Känner mig som våra tidigare rumskompisar britterna.
Godnatt