Precis utanför mitt jobb ligger Systembolaget.
Systembolaget öppnar klockan 10:00, vilket råkar vara precis samma tid som jag börjar på morgonen.

Utanför systembolaget har Gamlestadens alla alkoholister sitt lilla näste, där de samlas och samtalar om litteratur, meningen med livet, kvantfysik och annat intellektuellt. Kan även tilläggas att de har en favoritbänk där de brukar hänga. Parkeringsplatsen vid den bänken är alltid tom, utan undantag, fram tills dess att jag sladdar in på parkeringen i grevens tid, snor Fylleplatsen och kutar in på kontoret. Samtidigt som jag ber till gud att det inte ska utbryta slagsmål på bänken just idag, så att bilen är hel när jag kommer tillbaka.

När jag kommer på morgonen så är jag alltid stressad, ett resultat av att jag aldrig kan gå hemifrån i tid.
Jag har nu tack vare systembolaget utvecklat en metod som besparar mig mödan att dra upp mobilen och kolla klockan; istället kollar jag befolkningstätheten utanför systemets portar.

Minuterna före och efter öppning ser ut så här:

09:50:   Parkeringen är full med bilar (förutom Fylleplatsen). Portarna utanför systemet är orörda, och inte en människa kan tro att det smäller om tio minuter

09:51   ---||---
09:52   ---||---
09:53   ---||---
09:54   ---||---
09:55   Morgonens första kund släntrar (raglar) fram till papperskorgen utanför Systemet. Han (alltid samma      gubbe) tömmer systempåsen från gårdagens kadaver, det vill säga skyfflar ut en skörd av tomma ölburkar.

09:56   Gubben får sällskap av två andra fräschingar. De trampar otåligt omkring och tjötar med varandra, i väntan på att himmelriket slår upp sina dörrar.

09:57   Befolkningstätheten ökar snabbt. Om den hade ökat exponentiellt hade jag uppskattat jordens undergång till att ske om ett par veckor, due to överbefolkning. Det strömmar dit folk.

09:58   Hela A-laget har samlats och diskuterar taktik för att effektivast kunna inhandla sina måsten. En något malplacerad kostymnisse sneglar nervöst åt A-lagets håll, och svär tyst över det faktum att han måste inhandla drycker till kvällens sittning.

09:59   VA!? Är det biljettsläpp till Bruce Springsteen!? Är du säker? Eller vänta....nähä. Bara systemet som öppnar om 60, 59, 58....
Kostymnissen svettas ymnigt och får sällskap av vardagsfolk som ihärdigt stirrar ner i sina iPhones som om de förväntade sig att Gud Fader själv skulle kliva upp ur skärmen vilket ögonblick som helst.

10:00 SVOOSCH! BRAKKRASCHPANGBOM...
Starten har gått, hjorden är iväg!

10:00:05 Lika tomt som innan.

10:02 Dagens första kund lunkar förnöjt ut genom dörrarna, samtidigt som det hörs "pschh" till höger och vänster. Kall öl hälls ner genom torra strupar, och i fjärran syns baksidan av kostymnissens utstyrsel, när han med en skrämd blick skyndar in på SKF efter vad han just bevittnat. En ren slakt av systemets utbud.



Beroende på antal människor och rörelse kring dörrarna kan jag alltså avgöra hur mycket jag måste skynda mig för att hinna i tid. Mycket effektivt faktiskt, och framförallt intressant att följa händelseförloppen från början till slut!

Så ser mina mysiga morgonrutiner ut!
Du och jag Alfred A-lagarn. Du och jag.